Category: Bryggning

150 år gammal bryggeriutrustning. Ett föredrag om bryggerihistoria och ölkultur. Smakprov av 7 olika sorters öl. Det är vad vi ska få ta del av när vi gör ett besök på Göteborgs Bryggerimuseum.

Det som ligger till grund för Göteborgs Bryggerimuseum har varit gamla Pripps-anställda som har bevarat och tagit hand om den utrustningen som finns kvar. Allt drivs av gamla anställda genom föreningen Prippklubben. Mer information  finns på http://www.bryggerikultur.se/

Ett relativt nystartat bryggeri finns i Pripps gamla lokaler. Inte riktigt i samma skala som gamla Pripps såklart. Men ett småskaligt craftbryggeri vid namn Göteborgs Nya Bryggeri har letat sig in i det gamla Frölundalokalerna. Precis som Göteborgs Bryggerimuseum är det gamla Pripps-anställda som står bakom bryggeriet.

En vacker vy av gamla flaskor.

 

Mellan 1922 och 1955 fanns ett förbud mot försäljning av öl klass III, det så kallade starkölsförbudet. Det innebar att all öl över 3,6% fick inte säljas i Sverige.
Dock kunde apoteken skriva ut recept på starköl vid behov. Det var väldigt vanligt att folk fick ont runt Juletider när man skulle blanda mumma och ville få tag i porter.     

Utrustningen som användes för ölbryggning har utvecklats i samma takt som allt annat. På den första bilden ser vi en propageringsapparat för renodling av jäst från runt 1925. På andra bilden står en liten nätt vörtkylare.
    

Den här rostade man malt i. Elda och veva var det som gällde.

Toppmodern flasktappning.

Ölfilter från 20-talet.

Om man hoppar fram några år och kikar på ett större bryggeri hade de en lite mer automatiserad flasktappning.
Det började med att flaskorna gick igenom ett sköljhjul med nederdelen fylld med någon form av rengöringsvätska. Därefter en invändig och utvändig rengöring av flaskorna för att sedan transporteras vidare till tappning.

Här har vi en annan flasktappningsapparat från början på 1900-talet med kapacitet på 300 flaskor i timmen.

Fotografiet till vänster visar en tappningshall från 1925 där man ser tappning, korkning, packning och etikettering.
Det till höger visar hur man fyllde flaskorna på 1870-talet.

  

Efter en rundtur var det dags för en provsmakning och ett föredrag om just öl, Prippklubben och Götebors Nya Bryggeri.
Provningen bestod av en veteöl (1664 Blanc), Pilsner (Göteborgs Nya Starkpilsner), Julöl (från Götebors Nya Bryggeri), Cream Ale (Kilkenny), Ale (Lilla London Göteborgs Ale), IPA (Go´ IPA från Göteborgs Nya Bryggeri) och slutligen en porter (Carnegie Porter).

Jag kan varmt rekommendera ett besök på Göteborgs Bryggerimuseum. En historieresa med ölprovning. Gött!

Då var det dags. Min första bryggning. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg kommer jag att använda mig av BIAB-metoden eftersom jag har ganska beränsat med plats.
Jag börjar med en American Pale Ale med Cascade-humle som ska vara ganska enkel att brygga. Jag har köpt ingredienser till att göra denna 4-5 gånger så att jag kan få in bryggprocessen och lära känna mina prylar lite.

Okej, jag börjar med att värma upp 23L vatten till 67 grader. Men eftersom jag ska ha i 4,5 kilo malt som är rumstempererad kommer malten att sänka temperaturen några grader när jag häller i den. Därför värmer jag upp det till 70 grader på en gång. Man kan räkna ut vilken temperatur man ska ha, lättast är att använda en kalkylator som redan finns. Exempelvis http://www.jimsbeerkit.co.uk/calc.html

I med BIAB-påsen och sedan i med malten. Blev ganska exakt 67 grader när jag hade rört ner all malt.
För att hålla värmen köpte jag ett liggunderlag på Clasohlson och skar till med en kniv så det passade min gryta.
Jag behöver justera det lite till men det får bli till nästa bryggning.
Nu ska det hålla 67 grader i 60 minuter innan jag höjer till 76 grader och håller det där i 10 minuter.
 

 

När det är gjort så är nästa steg att lyfta upp BIAB-båsen och sätta på ett galler ovanpå grytan så malten får rinna av sig lite.
Eftersom jag skulle ha 27,6 liter vatten så saknas 4 liter eftersom jag bara hade i 23 liter från början.
Jag ville inte chansa på att ha i allt på en gång och svämma över hela grytan när malten åka i. De 4 liter som ska i värmer jag upp till 76 grader och häller över malten när den håller på att rinna av.
För skojs skull ville jag mäta pre boil OG, hamnade på 1040.
 

Då är det dags att koka upp. Eftersom jag använder min vanliga spisplatta tar det väldigt lång tid att få det att koka. Men det gick efter en stund.
Humlegivorna sker på 60 min, 30 min, 15 min och 5 min enl detta receptet. Jag råkade ha i 30 minutersgivan på 45 minuter istället. Tror inte att det påverkar resultat jättemycket, Men det får vi se efter nästa bryggning.
 

När de kokat klart är det dags att kyla ner vörten till 20 grader så fort som möjligt. Det är här min hemmabyggda vörtkylare kommer in.
Från och med nu måste även  allt som kommer i kontakt med vörten vara rent och desinficerat. Jag använder Star San som jag har blandat i en vanlig blomspruta.
Som ni ser på bilderna nedan har liggunderlaget smält fast på grytan. Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det inför nästa bryggning.
 

 
Kylaren ser ju ut att fungera bra. Kyla allt från 100 till 20 grader tog ca 17 minuter. När vörten är kall häller jag över den i jästunnan och strör över jästen och sätter på locket.
Jag mätte OG här och den hamnade på 1050. Jag använde jästen US-05 som jäser mellan 12-25 grader men den optimala temperaturen är mellan 15-22 grader.
Nu får det stå och jäsa i ett par veckor så hoppas vi på att det blir drickbart. 

 
 

Efter bryggningen blev det en tur in till stan och käk på Bishops Arms där vi sedan fick reda på att Sahtipaja hade tap takeover på Brewers Beer Bar.
Ja det var ju inte någon tvivel på att vi skulle traska bort dit och se vad som erbjöds.
Vi hittade bland annat violmjöd, tranbärsmjöd och en Black IPA. Gött!